lördag 2 juni 2012

....❤....


Ja det är frågan... Idag har känslorna  och tankarna farit runt som skenande hästar. Stor besvikelse när vi fick beskedet att ZaZa ej tagit sig... Ett tag tog jag det dessutom personligt och mådde riktigt dåligt och kände det som största misslyckandet... Och i andra stund kände jag att: Ja så är livet... el... första motgång jag fått, vad trodde jag??? Att allt skulle rulla på som om det var självklart.... Shit happends, så även för oss... Men sanningen är den att jag trodde och hoppades så innerligt att vi skulle få positiva besked idag så det fullständigt knockade mig att få motsatsen..    Givetvis klandrar jag INTE ZaZa, jag älskar min fina häst precis lika mycket som jag gjorde igår och jag vet att det finns en mening med allt, ibland är det bara så himla svårt att förstå den.  Jag vet att ZaZa kommer ge mig många fina och duktiga avkommor och jag vet att jag blivit jävligt bortskämd med att Lympan & Tiniz enkelt och lätt tagit sig på första försöken var gång jag seminerat dem.

Till och med jag förstår att att Inte går som man önskar alltid... Som min härliga vän sa när hon fick beskedet idag
- Ja ja är det inte värre än så, så kan man lätt ta en motgång-Tänk själv det kunde vart ett döfött föl eller något liknande... Vilket är helt Sant!
Även  jag måste få "kräka av mig " och må dåligt ibland... Eller Hur???
Och i slutändan så är det ju just det som gör oss till det vi är!

Jag avskyr uppåtborstade, bortskämda "ungar" som får allt dom pekar på.
Idag känner jag mig som en sådan... Liten, "ensam mot världen", tyck synd om MIG, vad har jag gjort för fel??? Etc Etc.... Å det får jag göra Idag...

Imorgon är det dock en ny dag med Nya förutsättningar och "Nya" mål... Ibland måste man ner i "skiten" för att förstå vad man "har"...

Som min man sa till mig... - Vi kan inget göra...
-Å vet du Jessica, vi är så himla lyckligt lottade. Vi har Chilli, som fått bra betyg på rådgivande hingstbedömning, som dessutom Maria G tycker är intressant.
Våra 2 två åringar blev klass ett föl på föl bedömningarna...
Vad mer kan vi begära på 3 födda avkommor???

Ärligt talat vet jag inte.. Jag har prestationsångest, vill bevisa för världen att jag kan och vill och faktiskt är jävligt duktig på det jag gör... Men för vilket pris?

Jag kommer fortsätta med det jag tror på och älskar.

Jag har tre fantastiska sto som kan lyfta mig till himlen.
Mina tre musketörer, mina fina underbara tjejer.... Tack för Ni finns mina hjärtan  ❤❤❤

Som jag sa innan...
Imorgon är en NY dag med nya mål...
Finns ingenting som kan stoppa mig, finns bara en väg och den är rakt fram...

Morgondagen... Here I Come! ❤


God Natt & Sov Gott Sverige



2 kommentarer:

  1. Livet Är Orättvist.
    Nästa gång är det er tur.

    SvaraRadera